av min fina mormor ♥♥♥
I fredags, när jag var på väg till mormor, satt jag och funderade, hur säger man farväl en sista gång? Det var med mycket känslor jag gick in till hennes rum.
Min mormor Kerstin, var en mycket energisk målinriktad fin dam. Hon har levt ett fantastiskt liv med mycket vänner runt omkring henne. Jag har bara glada ljusa minnen från henne. Bland annat från tiden då hon bodde i ett villaområde i Tylöstad. Det var flest barnfamiljer som bodde där och jag älskade att komma dit och leka. Det var en mysig omgivning med en liten skog tätt intill. Favoritleken var dunkgömme, ja vi kallade leken så. Alla barn i kvarteret var med och vi bestämde på vilka tomter vi fick vara på. En dag minns jag särskilt mycket. Vi lekte som vanligt alla barn och när vi lekt färdigt bjöd mormor alla barnen på våffelkalas. Alla barn och vi var nog minst 20 stycken! Det glömmer jag aldrig!
Bilden ovan är tagen hemma hos mormor våren -05. Ida, då 2,5år hade fått kakor och läsk av "mormor Kersin" Undra vad de tänker på?
Igår tog hon sitt sista andetag, nästan 96år gammal, och jag är glad över att jag hann säga farväl. Jag är säker på att hon kände att jag var där.
Mormor jag älskar dig ♥♥♥
Hei, kjenner meg så igjen i historien din! Jeg har nettopp mistet min farmor, og fikk også anledning til å ta farvel med henne. Det var ikke enkelt å vite hva man skulle si, men det kom heldigvis av seg selv. Ja Jjeg føler som deg, er så glad for at jeg fikk tatt farvel med henne. Siren
SvaraRadera